Vardag

idag när klockan ringde 05:00 så behövde jag inte gå upp, det kändes rätt skönt, men anledningen var att jag skulle vara hemma med Samuel så att han hinner bli riktigt frisk innan dagis imorgon.

David gick upp och blåste iväg till jobbet, ja blåste är det rätta ordet, jag trodde att taket skulle lyfta som det tog i vissa gånger. Flera gånger under natten vaknade jag och tänkte på soptunnona, tänk om de välter och allt blåser iväg, oj där fanns ju några påsar som jag inte knutit.

Kl 06:30 gick jag upp då var flickorna redan uppe och satt och åt svärsonen var färdig att bege sig till jobbet, jag väckte Ida-Therese som blev jätteglad över attbåda systrarna var hemma. hon sov ju när de kom hem kvällen innan. Trots att vi var ganska tysta så kom även Samuel upp med alla sina kläder i famnen och ville både bli klädd och ha en macka samtidigt. frukosten var avklarad i ett nafs, när sen hår och tänder var borstade så satte de sig i soffan och kollade på TV, det var ju 45 min till vi skulle iväg. Jag ringde buss chauffören och sa att I-T skulle med, eftersom jag körde de stora flickorna till en annan buss så fick I-T klara sig lite själv vilket hon klarade galant.

När sedan jag och Samuel åter var hemma såg jag till min glädje att soptunnorna stod lite på sniskan men de hade iallafall inte ramlat omkull.

Jag hade lovat honom lite chokladpudding dagen innan så det blandade ihop och han satte sig och kollade på teckant under tiden den skulle stelna. Vet inte hur många gånger under en dag som jag tänker att vi måste kasta ut granen, men det är liksom ingen annan som hör det..bilden till vänster är en sommarbild ifrån vårt tv rum, jag längtar verkligen till den årstiden